Så fungerar vacciner
Vacciner verkar genom att lära immunsystemet hur det ska bekämpa en sjukdom om det någonsin skulle komma i kontakt med den. Detta minskar avsevärt risken för att bli allvarligt sjuk eller sprida en sjukdom till andra. Vacciner kan skydda mot en eller flera sjukdomar. Ibland kan flera vacciner ges vid samma tillfälle för att skydda mot flera sjukdomar.
Vacciner kan skydda mot antingen en eller flera sjukdomar. Ibland kan flera vacciner ges vid samma tillfälle för att skydda mot flera sjukdomar.
De flesta vacciner innehåller en försvagad eller inaktiverad form av viruset eller bakterien, eller en liten del av dem, som kallas en antigen.
När en person vaccineras uppfattar immunsystemet antigenen som främmande för kroppen. Detta aktiverar immunceller till att framställa antikroppar och skapa ett minne av viruset eller bakterien
Om personen senare kommer i kontakt med själva viruset eller bakterien, kommer immunsystemet att minnas dessa, varpå det snabbt framställer rätt antikroppar och aktiverar rätt immunceller för att döda viruset eller bakterien. På så vis skyddas personen från sjukdomen.
Personer som blir immuna genom att få den faktiska sjukdomen kan däremot sprida den till andra och utsätta sig själva för risken att få allvarliga komplikationer av sjukdomen.
Skyddstyp
Den grad av skydd som ett vaccin ger varierar från ett vaccin till ett annat. Skyddstiden varierar beroende på sjukdomen. Vissa vacciner ger endast ett kortvarigt skydd och kan behöva kompletteras med påfyllnadsdoser, medan andra kan ge livslång immunitet.
Genom att vaccinera dig skyddar du inte bara dig själv. Du skyddar också indirekt ovaccinerade personer i samhället genom att minska risken för att de blir smittade. Detta kallas befolkningsimmunitet (kallas även ”flockimmunitet”).
Komponenter
Förutom en eller flera antigener kan också andra komponenter läggas till för att hjälpa till att hålla vaccinet stabilt och effektivt. Tillsynsmyndigheterna ser till att alla dessa komponenter är säkra.
Det kan röra sig om följande komponenter:
- Stabilisatorer: stabiliserar vaccinkomponenterna.
- Adjuvanser: dessa förbättrar immunsvaret på vaccinet genom att göra svaret starkare, snabbare och varaktigare – ett exempel är aluminium.
- Hjälpämnen: dessa är inaktiva innehållsämnen, såsom vatten eller natriumklorid (salt), liksom konserveringsmedel eller stabilisatorer som hjälper vaccinet att hålla sig oförändrat under lagringstiden och förbli aktivt.
Vissa vacciner kan också innehålla spår av andra ämnen som används i tillverkningsprocessen, såsom ovalbumin (ett protein som finns i ägg) eller neomycin (ett antibiotikum). Om dessa ämnen skulle kunna orsaka en reaktion hos känsliga eller allergiska personer, anges deras förekomst i informationen som ges till hälso- och sjukvårdspersonal och patienter.
Typer av vacciner
mRNA-vacciner innehåller molekylen budbärarribonukleinsyra (mRNA), som ger instruktioner om att bekämpa sjukdom i våra celler.
När mRNA i vaccinet kommer in i cellerna ger det instruktioner om att framställa ett ofarligt protein som matchar en del av det virus som vaccinet är utformat för att skydda mot.
Eftersom mRNA-vacciner ger instruktioner om att bilda en liten del av viruset kan de inte orsaka sjukdom.
När våra celler börjar bilda proteinet känner vårt immunsystem igen det som främmande, aktiverar immunceller och skapar antikroppar. Denna process tränar vårt immunsystem att bekämpa virus som innehåller detta protein, vilket innebär att om kroppen stöter på det riktiga viruset är den bättre rustad att bekämpa infektionen.
Virala vektorvacciner innehåller ett ofarligt virus som levererar en liten del av den genetiska koden för ett sjukdomsframkallande virus till våra celler. Denna kod kan inte göra oss sjuka, men den kan utlösa ett immunsvar och lära vårt system hur det ska bekämpa en sjukdom.
Virala vektorvacciner kan utlösa ett starkt immunsvar, vilket innebär att de kan ge en hög skyddsnivå mot infektion eller allvarlig sjukdom.
Inaktiverade vacciner innehåller virus som har inaktiverats (dödats) i ett laboratorium med hjälp av värme eller kemikalier.
Inaktiverade virus kan inte föröka sig eller orsaka sjukdom, men kan fortfarande ge upphov till ett immunsvar i kroppen. När en person får ett inaktiverat vaccin uppfattar immunsystemet de inaktiva virusen som främmande. På så sätt lär sig kroppen att producera antikroppar för att bekämpa virusen.
Levande försvagade vacciner innehåller levande virus eller bakterier som har försvagats genom att deras DNA ändrats eller genom att de svagaste virusen eller bakterierna har valts ut att ingå i vaccinet.
Försvagade virus och bakterier i levande försvagade vacciner kan inte orsaka sjukdom, men de kan fortfarande framkalla ett immunsvar i kroppen. När en person får ett levande försvagat vaccin identifierar immunsystemet de försvagade bakterierna eller virusen som främmande. På så sätt lär sig kroppen att producera antikroppar för att bekämpa bakterierna eller virusen.
Levande försvagade vacciner ger ett starkt immunsvar som kan finnas kvar under lång tid. Detta innebär att färre doser kan behövas än för andra typer av vacciner.
Vanliga levande försvagade vacciner är vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR-vaccinet) och vaccinet mot vattkoppor.
Det allra första vaccinet som utvecklades var ett levande försvagat vaccin. Detta var ett vaccin mot smittkoppor som utvecklades 1798. Tekniken för levande försvagade vacciner används fortfarande i moderna vacciner, till exempel mot mässling, vattkoppor och gula febern.
Toxoidvacciner innehåller toxiner som har inaktiverats och därför inte längre är giftiga.
Toxiner är kemikalier som produceras av bakterier och som kan orsaka vissa sjukdomar, till exempel stelkramp och difteri.
Toxoider framställs i laboratorium genom att sjukdomsframkallande toxiner avaktiveras med hjälp av kemikalier eller värme.
Inaktiverade toxiner i toxoidvacciner kan inte orsaka sjukdom, men de kan fortfarande framkalla ett immunsvar i kroppen. När en person får ett toxoidvaccin riktar immunsystemet in sig på de deaktiverade toxinerna och lär sig att neutralisera dem. På så sätt lär sig kroppen att avaktivera toxinerna och förebygga sjukdom i framtiden.
Toxoidvacciner lär kroppen att bekämpa de toxiner som produceras av bakterierna i stället för att bekämpa bakterierna själva.
Toxoidvacciner innehåller ofta ett adjuvans för att göra svaret starkare.
Vanliga toxoidvacciner är sådana som används mot stelkramp och difteri.
Godkännande av vacciner i EU
Ta reda på hur myndigheterna i Europa testar vacciner för att försäkra sig om att de är säkra och effektiva innan de godkänns för användning.
Fördelar med vaccination
Hur skyddar vacciner oss och förhindrar att sjukdomar sprids? Ta reda på deras fördelar för enskilda personer och för samhället.
COVID-19 medicines
European Medicines Agency - Safety of COVID-19 vaccines