Frågor och svar

Alla vacciner som används i Europa måste uppfylla strikta säkerhetsstandarder och visa att fördelarna är större än eventuella risker.  

Vissa personer kan dock av sina läkare få rådet att inte vaccinera sig på grund av sin personliga medicinska situation.  

Detta kan bero på att de har problem med immunsystemet på grund av sjukdom (t.ex. leukemi eller multipelt myelom) eller andra läkemedel som de tar (t.ex. läkemedel som ska förbereda dem för en organtransplantation eller behandla vissa cancerformer).  

När man har sådana problem med immunsystemet kan kroppen reagera annorlunda på vaccinationen. Andra kan behöva undvika vissa vacciner eftersom de är allergiska mot ett eller flera av innehållsämnena. I vissa typer av vacciner kan det till exempel finnas spår av andra ämnen som används i tillverkningsprocessen, såsom ovalbumin (ett protein som finns i ägg) eller neomycin (ett antibiotikum). 

Beslut om att vaccinera eller inte vaccinera av medicinska skäl bör alltid fattas i samråd med läkare.  

Även om flera sjukdomar ger en grad av immunitet efter tillfrisknande gäller detta inte alla sjukdomar. Att bli sjuk innebär också mycket större risk att utveckla komplikationer till följd av sjukdomen och sprida den till andra. Vaccination är det säkraste sättet att ge ett varaktigt skydd mot en sjukdom. 

Vaccination mot en sjukdom innebär mycket mindre risk än själva sjukdomen. Att bli sjuk innebär dessutom att dina nära och kära och människor omkring dig riskerar att bli smittade.  

Även om inga läkemedel eller vacciner är 100 procent effektiva ger vaccination den allra bästa chansen att skydda oss mot sjukdomar som kan förebyggas med vaccin. 

När det gäller sjukdomar som influensa och covid-19 finns det många olika stammar eller mutationer som kan cirkulera samtidigt. I sådana fall uppdateras vaccinerna vanligtvis för att skydda mot de vanligaste formerna av influensa eller covid-19 den säsongen. Detta kan innebära att vi fortfarande kan bli sjuka om vi exponeras för en stam som vaccinet kanske inte är lika effektivt mot. 

Personer som har vaccinerats och ändå blir sjuka får i allmänhet lindrigare symtom och löper mycket mindre risk att utveckla allvarlig sjukdom eller komplikationer. 

Inget vaccin förändrar eller samspelar med mänskligt DNA.  

DNA lagras i kärnan i våra celler och är mycket väl skyddat. Vissa covid-19-vacciner använder mRNA (budbärar-RNA) för att lära kroppen att bekämpa det virus som orsakar covid-19, men dessa samspelar inte på något sätt med ditt DNA, eftersom mRNA inte kommer in i kärnan. 

I stället stannar detta mRNA kvar i cellernas yttre område och används endast för att bilda en liten del av viruset så att din kropp kan lära sig att skydda sig själv. Därefter bryts mRNA ner mycket snabbt.  

mRNA-vacciner har studerats i årtionden och det finns inga bevis för att de skulle förändra vårt DNA.   

Vacciner har använts i Europa i mer än hundra år och har visat sig medföra betydligt mindre risker än de sjukdomar de skyddar mot. 

Alla vacciner som används i EU/EES genomgår ett noggrant godkännandeförfarande. När de väl används håller läkare, tillsynsmyndigheter och andra hälsomyndigheter ständigt utkik efter rapporter om misstänkta biverkningar av vacciner, på samma sätt som för alla läkemedel. Denna säkerhetsövervakningsprocess kallas för farmakovigilans. 

Vissa vacciner kan orsaka mindre biverkningar, såsom obehag på injektionsstället eller huvudvärk kort efter att de har getts, men det finns inga belägg för att de vacciner som används i dag kan få några långsiktiga negativa effekter på hälsan.   

Mer detaljerad information om detta ämne finns på våra sidor om godkännande av vacciner och säkerhet och biverkningar.

Tack vare vaccination är vissa sjukdomar mycket sällsynta i Europa. Dessutom är Europa fritt från polio, men denna sjukdom förekommer fortfarande i vissa delar av världen.  

Om antalet personer som vaccinerats mot polio i Europa sjunker finns det en risk för att sjukdomen skulle kunna sprida sig från dessa områden tillbaka till Europa och andra platser där sjukdomen utrotats. 

Vaccination är därför avgörande för att förhindra att sjukdomar som är mycket sällsynta eller inte förekommer längre i Europa kommer tillbaka. 

Vacciner orsakar inte autism. Forskare över hela världen har sökt efter samband i hundratals studier, och det finns inga belägg för något samband.  

Den studie från 1998 där det hävdades att det fanns ett samband mellan vacciner och autism innehöll fabricerade uppgifter och har kraftfullt tillbakavisats av forskare och läkare. Den vetenskapliga tidskrift som publicerade studien drog tillbaka den. Huvudförfattaren har strukits ur läkarregistret i Storbritannien och får inte längre utöva läkaryrket.  

Det finns inga belägg för ett samband mellan vaccination och autism och hundratals efterföljande studier bekräftar detta. Forskare över hela världen har sökt efter samband och inte kunnat hitta något.  

Alla vacciner som är godkända för användning i Europa genomgår en lång godkännandeprocess för att visa att de är säkra och övervakas kontinuerligt för biverkningar när de väl har godkänts.  

Vacciner innehåller inte farliga kemikalier. Alla vacciner måste uppfylla strikta säkerhetsstandarder innan de godkänns för användning i Europa.  

Vissa vacciner innehåller ämnen som kan ge upphov till oro, till exempel aluminiumsalter och restmängder av formaldehyd. Dessa ämnen tillsätts alltid i små och säkra mängder, och de är nödvändiga för att vaccinet ska fungera korrekt. 

Till exempel är mängden formaldehyd i vissa vacciner lägre än den mängd som människokroppen bildar naturligt för att kroppen ska kunna fungera.  

Aluminiumsalter har använts på ett säkert sätt i vissa vacciner sedan 1930-talet. Små mängder aluminiumsalter kan förekomma i livsmedel och dricksvatten. I vissa vacciner spelar de en viktig roll för att vaccinet ska kunna skydda mot sjukdom.  

Halterna av alla vaccinets innehållsämnen kontrolleras noggrant för att säkerställa att de förekommer på nivåer som är säkra. Tillsynsmyndigheterna kontrollerar att fördelarna med vacciner är större än risken för eventuella biverkningar av deras innehållsämnen. 

Vaccination hjälper till att skydda mot sjukdomar. Eftersom vaccinerade personer löper mycket lägre risk att bli sjuka är de också mindre benägna att sprida sjukdomen. När många människor i ett samhälle har vaccinerats skyddar deras immunitet mot en sjukdom även det lilla antal människor i gruppen som inte kan vaccineras. Detta kallas ”befolkningsimmunitet”, eller ”flockimmunitet”. 

Att förlita sig på att andra i samhället är vaccinerade innebär att du löper större risk att bli sjuk och för många sjukdomar fungerar det inte alls. När sjukdomar som finns i vår miljö inte behöver människor för att spridas, eller när de har många olika stammar, kan de smitta ovaccinerade individer oavsett hur många i deras omgivning som är vaccinerade. 

Befolkningsimmunitet är inte en ersättning för vaccination. Genom att välja att inte vaccinera sig utsätter sig människor för högre risk och kan göra det mer sannolikt att en sjukdom kommer att cirkulera i samhället.

Vacciner hjälper till att skydda mot sjukdomar. Vacciner lär kroppen att försvara sig mot infektioner som gör dig sjuk.  

De flesta vacciner innehåller endast en liten del av ett virus eller en bakterie för att träna immunsystemet, medan andra innehåller en avdödad version. Dessa vacciner kan inte själva göra dig sjuk. 

Så kallade levande försvagade vacciner innehåller dock en försvagad version av ett sjukdomsframkallande virus eller en mikroorganism. Dessa kan i sällsynta fall orsaka lindrig sjukdom hos personer som har ett försvagat immunförsvar på grund av sjukdom eller medicinsk behandling. Om ditt immunsystem är försvagat är det viktigt att du diskuterar för- och nackdelarna med vaccination med din läkare.