Kikhosta
Vad är kikhosta?
Kikhosta är en mycket smittsam bakterieinfektion i lungor och luftvägar. Den ger kraftig och långvarig hosta. Den orsakas av bakterier i munnen, näsan och svalget hos den smittade personen.
I korthet: Kikhosta i Europa
- En luftvägssjukdom som orsakas av bakterier
- Kikhosta sprids genom luften
- Kan orsaka allvarliga komplikationer, särskilt hos barn
- Över 30 000 fall och 10 dödsfall varje år
- Vaccination kan förebygga kikhosta och de komplikationer som sjukdomen kan orsaka.
Vilka är symtomen på kikhosta?
Symtomen kommer oftast 7 till 10 dagar efter att man har smittats men det kan ta upp till 21 dagar:
- I början ger kikhosta ungefär samma symtom som en vanlig förkylning (nysningar, rinnsnuva, låg feber och lindrig hosta).
- Inom två veckor blir hostan sedan kraftigare och övergår i attacker med många snabba hostningar. Hostattackerna avslutas med indrag av luft med ett väsande eller pipande ljud som kallas för kikning. Det är vanligt att hostattackerna slutar med upphostning av tjockt, klart slem, ofta följt av kräkningar. Från början kommer hostattackerna på natten och sedan tätare under dagen i upp till en eller två månader.
- Spädbarn får inte alltid den typiska kikningen, och hostan kan följas av korta stunder med andningsstopp. Efter den fasen kommer hostattackerna med längre mellanrum och blir mindre kraftiga, och spädbarnet blir gradvis bättre (det kan ta upp till tre månader).
Tonåringar, vuxna och barn som är delvis immuniserade får i allmänhet lindrigare eller lite annorlunda symtom. I dessa grupper och hos mycket unga spädbarn är det svårare att ställa diagnosen kikhosta.
Vilka komplikationerna har kikhosta?
Spädbarn får de svåraste formerna av kikhosta. Hos ovaccinerade spädbarn och spädbarn med ovaccinerade mödrar kan kikhostan bli särskilt svår. Komplikationerna omfattar lunginflammation, encefalopati (en hjärnsjukdom), kramper och även dödsfall.
Hos vuxna och äldre barn kan komplikationerna omfatta bland annat korta andningsstopp, brutna revben, ändtarmsframfall och bråck.
Hur sprids kikhosta?
Kikhosta sprids genom luftburna droppar som bildas när den smittade personen hostar. Sjukdomen kan även spridas av en person som bara har en lindriga symptom, eller bär på smittan men inte har några symtom. Det är vanligt att äldre syskon och föräldrar som bär på bakterien smittar ett spädbarn i hemmet.
Vem löper risk att få kikhosta?
Alla som inte har vaccinerats mot kikhosta eller vars vaccination inte längre skyddar riskerar att få sjukdomen.
Hur kan kikhosta förebyggas?
Det mest effektiva sättet att förebygga kikhosta är vaccination enligt vaccinationsprogrammet. Vaccinet mot kikhosta ges i allmänhet i kombination med difteri- och stelkrampsvaccin (ofta även i kombination med poliovaccin samt vaccin mot Haemophilus influenzae och hepatit B). Vanligen ges en första omgång med 2–3 doser vid mellan två och tolv månaders ålder, i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. En tredje eller fjärde dos rekommenderas vid 11–24 månaders ålder och sedan ytterligare en dos vid mellan tre och sju års ålder.
Vissa EU-/EES-länder rekommenderar påfyllnadsdoser (boosterdoser) för tonåringar, vuxna och/eller kvinnor under graviditeten, vilket även skyddar det nyfödda barnet. Vissa länder rekommenderar även påfyllnad för oskyddade kvinnor strax efter förlossningen, för att minska risken för att de ska överföra sjukdomen till barnet.
Hur behandlas kikhosta?
Antibiotika kan användas för att behandla kikhosta och förhindra att sjukdomen sprids, men för att behandlingen ska vara effektiv måste den sättas in tidigt, under den första eller andra veckan innan de intensiva hostattackerna kommer.
Mer information finns på ECDC:s webbplats: https://www.ecdc.europa.eu/en/pertussis/facts (EN)
Obs! Informationen i detta faktablad är avsedd som allmän information och bör inte användas som ersättning för individuella expertutlåtanden och bedömningar från hälso- och sjukvårdspersonal.
Fler faktablad
Bältros
Nyckelfakta om bältros: symtom, komplikationer, riskfaktorer, hur den sprids, förebyggande och behandling.
Difteri
Nyckelfakta om difteri, symtom, komplikationer, riskfaktorer, hur det sprids, förebyggande och behandling.
Fästingburen hjärninflammation (TBE)
Nyckelfakta om fästingburen hjärninflammation (TBE), symtom, komplikationer, riskfaktorer, spridning, förebyggande åtgärder och behandling.